Sekretär utförd av Johan Nils Asplind (1756-1820). Foto: Viktor Fordell/Nationalmuseum.

Än en gång har en av Nationalmusei Vänners medlemmar erbjudit Nationalmuseum en mycket generös och intressant gåva. Margareta Leijonhufvud har genom vänföreningen donerat en sengustaviansk sekretär utförd av Johan Nils Asplind (1756–1820) i Falun omkring 1800. Sekretären har troligen varit i släktens ägo sedan den tillverkades för över 200 år sedan. Tidigare generationer ägde gårdar i Dalarna, Bergslagen och Gävleborg där Asplind var verksam.

Johan Nils Asplind föddes 1756 i Harakers socken nära Västerås och utbildade sig enligt honom själv i teckning, målning och porträttmålning vid Konstakademin. År 1779 kom han och hustrun Ulrica Hjulbom till Falun, Sveriges då tredje största stad, som befann sig i en högkonjunktur med möjligheter till beställningar. Strax började målarmästarna i staden knorra över konkurrensen. På det svarade Asplind att han var konstnär och att han målade för ”herrskaper”. År 1785 sökte han burskap som ornamentsmålare under stadens hallrätt. I Asplinds verkstad fanns både lärpojkar och gesäller. Han blev en ansedd medborgare, kallade sig för ”Konglig. Hofmålare” och utsågs 1806 till rådman.

Verkstaden utförde dekorationsmåleri på möbler från olika snickare. Mest kända är fällborden med målade motiv. På 1780-talet fick man även uppdrag att utföra inredningsmåleri i olika herrgårdar. Och efter att den nye landshövdingen Johan Magnus af Nordin anlitat Asplind för inredningarna i det nya residenset strömmade kunderna till. Flera stora byggnader i Dalarna och Gästrikland fick inredningar dekorerade av Asplind.

Sekretären av furu har en skrivklaff som döljer en lådinredning. Ovanför klaffen finns en låg låda som följer frisen och under klaffen två större lådor. I Asplinds verkstad fick den en heltäckande svart oljefärg som fernissades för att påminna om kinesiska lackarbeten. Sen valde Asplind ut lämpliga motiv bland gravyrer som han komponerade ihop till en ny kontext. På ryggen sitter två etiketter klistrade. Den ena av ett slag som ofta med lite olika tryckt text återfinns på Asplinds möbler:

”Målat på Rådman Asplinds Werkstad i Fahlun. At rengöra detta arbete, sker med kalt vatten, och gnides endast med flata handen helt hårdt, tils alla fläckar äro borta. Sedan påstrykes Bomolja, som väl aftorkas med linne-lapp, då det blir lika blankt som nytt.”

Den andra, handskrivna, etiketten förklarar motivet på klaffen – ”Les Bergers russes. Af: J.B. Le Prince. Lefde i slutet af 1700talet.”. Målningen ”De ryska herdarna” utfördes av Jean-Baptiste Leprince (1734–1781) i Paris efter hans ryska resa 1758–1764. Motivet graverades av bland annat Jean Baptiste Tillard. De två lådorna på framsidan har dekor med fåglar, blommor, druvor mm av okänd härkomst. Till sekretärens kortsidor har Asplind valt ett motiv som är en variant på Jean-Baptiste Oudrys (1686–1755) ”Jakthund ställer fågel”.

 Med sin raka form, den lackimiterande ytan, gulddekoren med meanderbård och kannelyrer samt måleriet från rokokotid sammanfattar möbeln en lång tidsperiod. Johan Nils Asplind är intressant då han till landsorten spred möbeldesign och en bildvärld hämtad från såväl Stockholm som Paris.

 Micael Ernstell, intendent, avdelningen Samlingarna